Skribent
Vid en första anblick finns det få likheter mellan journalisten Torbjörn Nilsson från Svenska Dagbladet och John Snows knubbiga vän Samwell Tarly från Game of Thrones. Men dessa herrar har en tydlig gemensam nämnare. Både Sam och Torbjörn har nämligen ett bibliotek som ger dem kunskap och inflytande över samhällsutvecklingen.
Kunskap är makt, det är är sen gammalt. Den som vet mest om kultur, filosofi och vetenskap har mest information att basera sina beslut på. Människor som är rika på kunskap har därför bättre förutsättningar att fatta smarta beslut.
I flera tusen år har kunskap spridits från mun till mun. När sanningar och historier sprids genom samtal mellan personer finns dock en överhängande risk för förvanskningar på vägen. Dessutom är det inte alltid lätt att i stunden formulera sig prickfritt. Med andra ord är det talade ordet sällan särskilt precist.
Många av nackdelarna med att förmedla kunskap via samtal kunde överbryggas när det skrivna ordet och tryckkonsten kom. Dessa fenomen blev helt revolutionerande för mänskligheten. Plötsligt kunde vi skriva ner berättelser, bokföra handel med varor och samla på oss en kunskapsbank. Möjligheterna att sprida välformulerad kultur, filosofi och vetenskap ökade markant.
Så småningom började skrifter samlas i bibliotek. Det mest kända exemplet på ett tidigt kunskapscenter är troligtvis Alexandria. Under antiken hade Alexandria världens största bibliotek, innehållandes hundratusentals rullar fullproppade med kunskap.
Runt biblioteken bildades kunskapskluster som lade grunden till den moderna filosofin och vetenskapen. I sfären kring biblioteket i Alexandria skapades ett stort kulturcentrum med många av antikens viktigaste filosofer, matematiker och språkvetare. Dessvärre fick historien om biblioteket i Alexandria ett abrupt slut, då stora delar av den litterära skatten brann ner under ett inbördeskrig i Julius Caesars Romarrike.
Ungefär 2 000 år efter att biblioteket i Alexandria brunnit ner fick världen bevittna det hittills kanske största genombrottet för förmedlande av kultur och vetenskap, nämligen internet. Digitaliseringen har givit oss tillgång till enorma mängder data och närmast obegränsade möjligheter att kommunicera med människor på andra sidan jorden. Vår generation tar ofta internet för givet, eller till och med klagar på vad det gör med våra liv, men när man tänker efter är det faktiskt en helt makalös möjliggörare.
Biblioteket i Alexandria har ersatts med Wikipedia, Youtube och Twitter. Det är najs. Wikipedia ger allmänheten enkel tillgång till stora mängder information. Till det adderas plattformar där vanliga medborgare kan få direktkontakt med såväl varandra som kulturpersonligheter och politiker. Digitaliseringens revolution av kunskapsförmedling till den breda allmänheten är på minst samma nivå som de tryckta bokstäverna.
Precis som att vi inte slutade prata när det blev möjligt att trycka böcker, slutade vi inte heller trycka böcker när vi introducerades till world wide web. Författare fortsätter vara högt aktade, fysiska läroböcker i skolan fortsätter vara en överlägsen inlärningsform och stadsbibliotek fortsätter bidra till det litterära utbudet. Samwell Tarlys och Torbjörn Nilssons bibliotek spelar en viktig roll än idag, men det går inte att blunda för att internet tagit över som den dominerande förmedlaren av kunskap.
En fråga som troligtvis inte var speciellt stor för biblioteket i Alexandria, men som har blivit ett reellt problem i digitaliseringens era, är integritetsfrågan. Stora plattformsföretag som Alphabet (Google och Youtube), Meta (Facebook och Instagram), Twitter och TikTok tjänar sina pengar på individanpassad reklam. Dessa företag kommer ständigt söka efter mer information om oss, för att på så vis kunna sälja mer individanpassad reklam och därigenom utöka reklamintäkterna.
Om plattformsföretagen får fortsätta lagra mer och mer personlig information, vet de snart mer om oss än våra egna mammor. Det finns en risk att denna personliga information hamnar i fel händer. Då kan det gå riktigt illa. I fallet TikTok, som indirekt ägs av den auktoritära kinesiska staten, kan vi vara tämligen säkra på att kunskapen redan har hamnat i fel händer. Därför bör både privatpersoner, företag, organisationer och politiker vara mer restriktiva med vilka personuppgifter som lämnas ut. Medvetet internetanvändande och välkonstruerad integritetslagstiftning är två möjliga lösningar.
Internet förtjänar mer uppskattning för sin roll som vår tids kunskapsförmedlare. Vi ska vara oerhört glada över att i realtid få gratis tillgång till stora delar av världens samlade fakta och kulturdebatt. Människans driv och uppfinningsrikedom har tagit oss från samtal vid stenålderns lägereldar, via antikens bibliotek, till dagens internet. I varje tid har det funnits hinder på vägen, men människans kreativitet och uppfinningsrikedom har alltid tagit oss över hindren och in i en ljusare framtid. Det ska bli spännande att se vad vi hittar på härnäst.
Viktor Karlsson
Skribent Liberal Ungdom
Liberal Ungdom 