CSN-skulder och folkpartiet

Kornelius Persson
Skribent

”Vi kunde aldrig kunna mäta oss med deras bilar. Vi äger inte skog och medan de andra åkte på charterresa till Grekland tog vi bilen till Danmark. Det enda du kunde konkurrera med var det här sa pappa och pekade på mitt huvud.”

Pappa hade hämtat mig från bussen en sista gång innan flyttlasset drog till Lund. Då såg jag det bara som ett vanligt samtal, men efter att ha studerat i Lund i några månader har mina tankar ofta återkommit till just det samtalet.

Bildning som kapital blev mitt sätt att hävda mig på skolgården. I Nittorp på den västgötska landsbygden var jag och min familj rätt ensamma med att ha enorma CSN-skulder, och vårt hem kallades biblioteket av mina vänner på lågstadiet i och med att vi hade så många  böcker hemma. Med den uppväxten är det inte konstigt att jag blev liberal, men på samma sätt som mina föräldrar var ensamma med CSN-skuldberg, är jag också rätt ensam om att vara liberal på landsbygden. I valet klarade sig Liberalerna precis kvar i kommunfullmäktige i kommunen som Nittorp ligger i. Anledningen till att Liberalerna har så lågt stöd på landsbygden beror inte på att vi har dålig politik, utan huvudanledningen är att det är ytterst få på landsorten som kan relatera till vad en liberal ska vara.

Nidbilden av en liberal är den Utbildade Folkpartisten som brinner för att ungarna ska kunna citera Fröding och ha stenkoll på vem Mill är. Man har en bild av att bildning skulle vara den enda vägen till att leva ett drägligt liv, men jag är faktiskt helt övertygad om att man kan leva ett gott liv utan att veta vem Mill är. Det är förstås bra om människor kan mycket om olika saker, men bildning har inte ett egenvärde.

Det fina med liberalismen är att alla människor ska kunna förverkliga sig själva, men det Liberalerna inte riktigt förstår är att bildning inte är en del av alla människors livsmål. Liberalerna måste bli bättre på att attrahera dessa, och visa att det i Liberalernas Sverige går alldeles utmärkt att inte utbilda sig vidare på universitet eller högskola, eller inte veta vilken relation Platon hade till Sokrates.

Jag tror inte att Liberalerna medvetet försöker vara exkluderande mot arbetarklassen, men vem man är påverkar förstås hur man förmedlar sina budskap. Bildning ska vara något frivilligt, och uppnås av lust snarare än tvång. Där har skolan en otroligt viktig roll. Engagerade lärare, rätt böcker och intressanta lektioner kan öppna bildningens dörrar för de flesta och där har Liberalerna rätt, men där Liberalerna har fel är att tvång aldrig fungerar för att få människor att leva lyckliga liv. Förslag om exempelvis kulturkanon i skolan blir därmed halvt klassfientliga: den bildade medelklassen anser sig ha rätt att bestämma vilka böcker arbetarungarna ska läsa och inte läsa. Det finns en underliggande skepsis  mot arbetarföräldrarnas förmåga att uppfostra sina barn i sådana förslag.

Det jag lärde mig på skolgården är att familjer värderar bildning olika. Även om jag kände mig duktig och smart på min landsortskola var de flesta av mina klasskamrater från rikare familjer. Klassbegreppet handlar alltså inte bara om pengar längre, och det Lund har lärt mig är att det finns en ny dimension i skillnaden mellan arbetare och övre medelklass. När arbetarklassen också har råd att åka utomlands och köra dyra suvar måste den traditionella övre medelklassen positionera sig mot “pöbeln” på ett annat sätt, och det blir genom bildning, eller åtminstone vad de tror bildning är för något. Den övre medelklassen är rädda för att framstå som vanliga, och därför bildar de sig. Egentligen bryr de sig inte om bildning på riktigt.

Liberalernas tid på utbildningsdepartementet måste kännetecknas av två saker: att skapa förutsättningar för alla barn att få lust för lärandet, och en ödmjukhet inför människors olika livsval. Liberalerna behöver sluta vara ett parti för enbart akademikerna, och istället bli det folkparti man en gång var. Om partiet inte väljer att öppna sina ögon för vanligt folk bör man nöja sig med att ligga runt riksdagsspärren även vid nästa val.

Kornelius Persson
Skribent Liberal Ungdom