Bildning handlar om mer än bara kunskap

Thea Erlandsson
Skribent

På Lunds universitetscampus kryllar det om bildade människor, med sina låga Dr Martens, vita skjortor och baskers vandrar de runt på Juridicum eller i Paradis (området där alla samhällsvetenskapliga institutioner ligger). De dricker kaffe och lyssnar helst på klassisk musik eller jazz. I deras hem är bokhyllorna fyllda till bredden med en salig blandning av modern skönlitteratur, klassiker och politisk filosofi. The Secret History av Donna Tartt är deras bibel. En lördagskväll ägnas i ett intimt sällskap av nära vänner, med rött vin och djupa diskussioner om Jean-Paul Sartre och existentialismen. 

Jag själv föll offer för “dark academia” på gymnasiet och fick ett ryck att jag skulle försöka läsa så många klassiker som möjligt. Ni har säkert sett Pinterest-boards på temat eller till och med stött på ett livs levande exempel på någon med stilen. Syftet är att se sofistikerad och bildad ut, oavsett om man egentligen är det eller inte. Hela personligheten kretsar kring att man är bildad och akademisk. Det är en livsstil. 

Bilden som målas upp av den bildade människan är naturligtvis en stereotypisk sådan, men kan det vara så att om man försöker se mer bildad ut, så blir och är man även mer bildad?

Även om man till en början endast vill klä sig i linje med estetiken kräver det ändå en ungefärlig uppfattning av vad dark academia innebär. Någonstans får man inspirationen till att klä sig som en gubbe eller gumma, och som med mycket här i världen är det från sociala medier som den inspirationen kommer ifrån. Det vill säga, en TikTok kan vara nog för att man som lättpåverkad ungdom dras in till #BookTok och vips har man plockat upp My Year of Rest and Relaxation (kvinna) eller Brott och Straff (man). Därefter är inte steget långt att sätta på en Spotify-lista med stycken från Chopin och Liszt, och allt för att den är döpt “Dark Academia Classical” och har en omslagsbild med dammiga gamla böcker. Det påbörjas en bildningsresa i det ögonblicket även om man till en början bara vill göra det för att se cool ut eller verka intressant. 

Däremot räcker performativitet endast så långt. Det går att ställa de kritiska frågor; vart kommer intresset för dark academia från och hur befäster det sig? 

I denna diskussion blir Bourdieus klassteori om det kulturella kapitalet relevant, som bland annat manifesteras i kläder. En person som växt upp i en bildad miljö, med bokhyllor och föräldrar som har högskoleutbildning, är mer benägen att känna sig tilltalad av långa kappor och tekoppar, än en person som aldrig tidigare blivit introducerad till det. Som istället har växt upp i en värld där bildning inte ens är en estetik. Även om den pretentiösa karikatyren i inledningen kan verka harmlös så reflekterar den orättvisor i samhället. 

Det finns flera påverkande parametrar. Huruvida man är bildad eller inte, huruvida man har kulturellt kapital eller inte, samt huruvida man lever upp till det estetiska bildningsidealet.  

En person kan vara bildad och leva upp till det estetiska bildningsidealet utan att till fullo accepteras av dark academia-gemenskapen, av anledningen att de saknar det kulturella kapitalet att delta i vissa nischade diskussioner. Det kan även bli förminskande gentemot de personer som är bildade men inte ser bildade ut och/eller besitter det kulturella kapitalet. Istället kan de överskuggas av individer som är mindre bildade, men lyckats vinna respekt genom sitt kulturella kapital och sin estetik. Den bildade eliten bygger sitt sällskap på nedärvda traditioner, vilket gör att de med kulturellt kapital har en outtalad fördel. Slutsatsen är, bildning handlar om mer än bara kunskap. 

Med det sagt borde inte den akademiska estetiken helt förkastas, och jag ser fördelarna med att den får mer spridning på sociala medier, även om det initialt är mer performativt. På sätt och vis är bildning mer lättillgängligt nu än det var för 20, 30 eller 40 år sedan. Bildning har reducerats till en lättkonsumerad vara som alla med en mobil kan ta del av. Ungdomar är inte längre lika beroende av sina föräldrar för att introduceras till relevant kultur och påbörja sina bildningsresor, numera går det att göra den resan på egen hand. Med bibliotek som tillhandahåller böcker och sociala medier som kan vägleda och förklara. Däremot ska man inte vara naiv vad gäller den uppenbara skillnaden som finns mellan de som har kulturellt kapital och de som saknar det. Bildning handlar om mer än bara kunskap. 

Thea Erlandsson
Skribent Liberal Ungdom