Redaktör
Ett tema återkommer genom det här numret: ungas samhällsengagemang är högre än någonsin – ändå sjunker medlemsantalen för samtliga ungdomsförbund. Samhällets två grundpelare, tyckare och tänkare, har sett detta och börjat ställa de stora frågorna. Har unga blivit lata? Bekväma? Okunniga? För aktivistiska? Alla anledning utesluter givetvis deras egen roll i utvecklingen. Frågan varför unga inte engagerar sig i partipolitiken kan istället besvaras med en motfråga – varför skulle de?
Vi öppnar sociala medier och möts av en vägg av diskurs; en intresseorganisation har gjort ett utspel, lyft en fråga som plötsligt blir en allmän angelägenhet – då svämmar flödet över med reaktioner – andra organisationer sprider, svarar, invänder mot frågan, och en klyftig en undrar om frågan inte är felställd eller missriktad – medan en annan ifrågasätter debatten (”Varför pratar ni inte om det jag vill istället?”) – varpå de som redan tröttnat börjar kommentera den, drar upp den till en metanivå: ”Är inte tonen lite för hård om skatteavdrag på fackavgiften?”.
Frågan landar tillslut i den politiska papperskorgen men fröet för morgondagens debatt är sått.
Platon hade kallat allt detta för sofisterier, det vill säga tom retorik som syftar till att tala över istället för att övertyga. Åtminstone skapar debatten många karriärer, många personliga varumärken – till personer som förvisso behövs, men som hade varit bättre lämpade på ett seminarium eller vid ett förhandlingsbord, än mitt i mediamaskineriet.
Efter en och en halv mandatperiod med ena foten i politiken börjar jag tro att det inte är personerna eller idéerna det är fel på, men på formen som samhällsdebatten har. Medieteoretikern Marshall McLuhans ord om att mediet är budskapet missförstås ofta. Han menade inte enbart att information begränsat av formen av det som medierar den, men att alla medium – undantag Liberalerna – först syftar till att reproducera sig själva. Debatt för debattens skull. Innehåll sekundärt.
Varför skulle unga förväntas delta i någonting som finns till för personer som har en personlig insats i det, det vill säga debattörer, politiker och olika intresseorganisationer?
Frågan borde besvara sig själv. Unga kommer börja delta när politiken, så som den framställs, börjar röra dem.
Love Frisell
Redaktör
Liberal Ungdom 