Skribent
Vi lever i en tid där det inte är lätt att vara liberal i Sverige.
Liberalerna fick bara 4,6 procent av rösterna i det senaste riksdagsvalet, delar av partiet tycks ha sålt sin själ till Sverigedemokraterna och den liberala värdegrunden ifrågasätts från alla håll. Dessutom tycks Liberalerna stå inför en djup identitetskris, någonting som har varit ett problem i många år, men som har förvärrats i och med Tidöavtalet och samarbetet med Sverigedemokraterna. För Sveriges liberala parti ser framtiden onekligen mörk ut.
Vi måste dock komma ihåg att det finns lösningar på krisen som Liberalerna och den liberala värdegrunden står inför, men för att hitta dem måste vi ställa oss frågorna: Vad är det egentligen som har orsakat Liberalernas kris? Vilka faktorer är det som har fört oss fram till den här punkten?
En betydelsefull faktor är det faktum att Liberalerna i dagsläget är ett parti som sällan särskiljer sig mycket från andra partier. Partiet tycks sakna det där lilla extra; det radikala inslaget som gör ett parti intressant. För att lösa krisen som partiet står inför måste Liberalerna därför arbeta för att bli mer radikala och skilja ut sig från andra högerpartier. Detta görs bäst genom att driva fler radikala LUF-frågor såsom avkriminalisering eller legalisering av cannabis, utförsäljning av statliga och kommunala företag och en grundlig modernisering av Sveriges translagar. På så sätt kan partiet framstå som en mer unik, modern och reformvänlig politisk organisation i allmänhetens ögon. Det är en förändring som behövs, för i nuläget är Liberalerna lite väl likt den där tonåringen som inte vågar bryta sig loss från kompisgängets normer och värderingar, som inte vågar gå sin egen väg och sätta ner foten och säga nej.
Ett sådant parti ska Liberalerna inte vara om vi vill få fler röster i kommande val. Tvärtom skulle partiet troligen vinna på att i högre grad våga säga emot andra högerpartier, bråka lite mer med Sverigedemokraterna och kritisera politiska förslag. Ett litet parti måste inte vara fegt.
Den interna splittringen är en annan sak som antagligen har bidragit till Liberalernas dystra väljarsiffror. Liberalerna är ett av få partier som ofta är helt öppna med interna stridigheter. Att vi har olika åsikter och synsätt på olika frågor är naturligtvis bara en styrka, och ingenting som ska bekämpas, men däremot skulle partiet vinna på att minska öppenheten utåt. Få personer skulle säga att ett parti som hela tiden bråkar inbördes, och som är helt öppna med konflikterna, inger mycket förtroende. För att återvinna väljarnas förtroende måste Liberalerna därför bli bättre på att låta det privata förbli privat, istället för att informera hela Sverige om det.
Ovanstående faktorer och lösningar är bara några få, och det finns såklart oändligt många fler förslag. Jag är övertygad om att det är just det som är Liberalernas främsta styrka: att vi har gott om medlemmar och förtroendevalda som är beredda att lägga ner tid och energi på att komma på nya idéer som kan föra oss framåt som parti. Endast genom många olika förslag från olika människor kan vi till sist identifiera rätt tankar och verka efter dem. Vi måste våga testa oss fram, och vi får inte vara alltför rädda för att misslyckas på vägen. Det finns en väg framåt för Liberalerna och liberalismen i Sverige, och om vi arbetar tillsammans borde det inte vara så svårt att hitta den.
Som Albert Einstein en gång sade: ‘Problem kan inte lösas med samma tankesätt som skapade dem.’ Det är så vi liberaler borde tänka framöver.
Vera Bjerkås
Skribent Liberal Ungdom
Liberal Ungdom 