Digitaliseringens gensvar på pandemin

Thea Erlandsson
Skrbibent

Över 250 000 människor har i skrivande stund bekräftats döda i Covid-19. Världsekonomin förväntas gå in en recession värre än den som ägde rum vid finanskrisen 2008. Samtidigt utnyttjar diktaturer det oförutsägbara läget för att begränsa press- och yttrandefrihet. Det känns ensamt och mörkt, som att framtiden kommer bli närmast apokalyptisk med matransoneringar och utegångsförbud. Total anarki. Den liberala värdegrunden har vänts upp och ner. Fri rörlighet, något som länge varit en självklarhet kommer bli ett minne blott. Protektionismen som i 10 år förklarats död har åter väckts till liv. Listan över alla de negativa konsekvenser som Coronapandemin gett upphov till kan göras lång. Men trots kaoset får vi inte glömma att det alltid finns en annan sida av myntet. När nationsgränser stängs, flygrestriktioner införs och människor tvingas isolera sig finns det endast en plats vi kan söka oss till. Internet.

När fenomenet “The World Wide Web” introducerades på slutet på 90-talet öppnades en helt ny värld upp. Möjligheterna var oändliga och ända sedan dess uppkomst har den digitala sfären förfinats och förbättrats vilket gjort att allt finns på Internet, hur boomeraktigt det än må låta. Även om pandemin sätter käppar i hjulet för utvecklingen inom många andra områden, kommer den få motsatt effekt vad gäller den tekniska evolutionen. Pandemin blir en katalysator för digitaliseringen och kommer skicka utvecklingen flera år framåt i tiden. Snabbare än vi hade väntat oss.

Den artificiella intelligensens frammarsch i samhället kommer leda till att en stor mängd arbeten inom servicesektorn automatiseras bort, vilket betyder att lastbilschaufförer, kassabiträden och ekonomiassistenter förväntas bli sysslolösa. Enligt Stiftelsen för Strategisk Forskning beräknas 53% av arbeten (2,5 miljoner) i Sverige ersättas med ett datorsystem inom 20 år, vilket utan tvivel kommer leda till en ökad arbetslöshet.
Samtidigt skriker IT-branschen efter fler programmerare och dataingenjörer. Även om folkpartisten inom mig tror på den svenska skolmodellen är dagens system alldeles för byråkratiskt och svårt att förändra.

Majoriteten av de människor som förlorat sitt arbete vill inte sätta sig vid skolbänken igen. De vill få ett nytt jobb snabbt och enkelt. I detta kommer den digitala undervisningen vara avgörande. Undervisningen kommer dels kosta mindre att bedriva då utgifter
för fysiska lokaler och platser är eliminerade, och dels kommer inte utbildningar begränsas av nationsgränser. En lärare i USA kommer kunna sitta och hålla distansundervisning med elever från Sverige, Vietnam och Polen samtidigt. Tidszoner försvårar såklart, men är nog inget oöverkomligt hinder. Resultatet blir att geografisk placering inte längre är en avgörande faktor för människors framtid. Med en stabil internetuppkoppling och fungerande dator spelar det ingen roll var i världen en människa bor – de kommer ändå ha möjligheten att skapa sig en ljusare framtid.

Sättet vi sprider kunskap och information kommer inte bara förändras, även sättet företag verkar och samarbetar i världen kommer utvecklas. Tidigare skickade företag sina tjänstemän tvärs över jordklotet, helt obrydda om de miljömässiga konsekvenserna av omåttligt flygande, men när den möjligheten inte längre finns tvingas företag använda digitala medel för att kommunicera. Varför ska företag spendera tid och pengar på resor när möten via Zoom eller Teams fungerar lika bra, om inte bättre? I kombination med en ökande internethandel kommer affärsmodeller för företag utgå ännu mer från digital närvaro och marknadsföring. Bara mellan 2018 och 2019 ökade e-handeln med 16% enligt Dibs, vilket tydligt visar att det är på internet människor köper sina varor och tjänster, inte i köpcentrum eller fysiska affärer. Denna process kommer påskyndas av pandemin då allt fler företag tvingas till e-handel.

När pandemin senare lägger sig kommer troligtvis företag återuppta flygandet och ett mer traditionellt sätt att bedriva verksamhet, men världen och marknaden kommer fortfarande vara en förändrad plats, präglad av pandemins effekter. Rent konkret kan det komma att innebära fler investeringar och mer forskning inom teknik- och IT-världen. Fler och högre ställda krav från kunder vilket ökar konkurrensen på marknaden. Konkurrens som leder till nya uppfinningar och ny innovation som förhoppningsvis förbättrar och för- enklar människors liv och vardag.

Om vi vill se denna positiva effekt av digitaliseringen är det essentiellt att vi liberaler styr och påverkar dess utveckling i rätt riktning. Annars är risken att digitaliseringen används som ett verktyg mot människors rättigheter; att individens personliga integritet och frihet inskränks. Därför måste vi använda våra liberala krafter under och efter pandemin, genom att höja våra röster mot orättvisa, sprida debattartiklar på sociala medier och bedriva aktivism. Endast på det sättet kan vi försöka motarbeta de negativa konsekvenserna av pandemin, när världen blir allt mer sluten och den fysiska globaliseringen begränsas. Om en digital namninsamling att döpa om Grönsakstorget till Gui Minhais torg lyckas nå ända till Hong Kong och få över 6000 underskrifter, är möjligheterna på internet fortfarande inget annat än oändliga.

Thea Erlandsson

Skribent Liberal Ungdom

%d bloggare gillar detta: