I den politiska debatten har diskussionen om woke blivit stor. I början var det ett positivt ord och innebar att man var upplyst och progressiv. Idag är det ett mer negativt laddat ord och definitionen av woke är oklar.
Det kan användas alltifrån att beskriva någon som tycker att alla som är höger borde förlora sina jobb till en person som tycker att transpersoner förtjänar rättigheter. Något som har blivit särskilt woke-stämplat är feminism. Feminister beskrivs ofta av konservativa debattörer som manshatande blåhåriga tjejer med håriga armhålor, vilket tydligen är det värsta som finns. Diskussionen om woke har lett till att om man ens nämner patriarkatet är man en korkad wokefeminist. I en tid när feminismen är under attack måste vi liberaler våga vara woke.
Feminism är en viktig del av liberalismen. Det är vi liberala feminister som har kämpat för kvinnors rättigheter globalt och i Sverige. Trots feminismens viktiga del av vår ideologi och historia verkar vi ha tonat ner vår retorik i jämställdhetsfrågor. En del liberala feminister verkar ha fått för sig att vi missgynnas av att använda ord som låter “woke”. Ord som patriarkat och könsmaktsordning har försvunnit från liberala debattörers ordförråd. Det många glömmer är dessa ord existerar för att beskriva, analysera och förändra de strukturer vi har i samhället som missgynnar kvinnor, när dessa ord försvinner i debatten slutar vi erkänna strukturernas existens. Att sluta erkänna ojämställda strukturer som påverkar kvinnor leder till att feminismen förlorar sin relevans och att den feministiska kampen upphör.
Ett av partierna som har högt förtroende i jämställdhetspolitik är Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är ett av få partier som fortfarande har en retorik som kallas som woke i debatten om jämställdhet och feminism. Vänstern säger rakt ut att det finns strukturer som missgynnar kvinnor, vilket resulterat i ett högt förtroende. Vänsterpartiet har en tydlig och framförallt ärlig retorik, vilket skapar ett förtroende för deras politik. De censurerar inte sig själva och det märks att de tror på deras egen politik. Resultatet blir inte att väljare skräms bort, tvärtom. Att vänstern är i princip de enda som pratar om könsroller, patriarkat och intersektionalitet har lett till att de har fått ett monopol på dessa ord. Det är dåligt att en sida av politiken får monopol på begrepp som är viktiga för feminismen, oavsett om man är höger eller vänster.
Ord som intersektionalitet och könsmaktsordning är viktiga i jämställdhetsdebatten. Dessa begrepp beskriver det samhälle vi lever i. Orden finns för att kunna analysera och förändra samhället. Varför ska vi låta konservativa anti-feminister styra vårt ordförråd? Anledningen till att de inte gillar dessa ord är för att de inte är feminister, de tror inte att det finns en könsmaktsordning. Vi tror att patriarkatet och könsmaktsordningen finns och därför bör vi säga det rakt ut, utan att censurera oss själva. Vad är det värsta som kan hända? Att Conny från Älvsbyn som har gått livets hårda skola anklagar oss för att ha blått hår och orakat armhålehår? Låt Älvsby-gubbarna vara sura och låt oss vara woke.
Linn Danell
Redaktör Liberal ungdom
Liberal Ungdom 