Kommunens livrem eller spiken i kistan

Maja Nilsson, skribent

Vassholmen – Kalixälvens pärla. En liten Ö några kilometer från centrum. På 1890-talet anlades här ett skiljeställe för timmer, som användes fram till 1979. Ön har högt kulturhistoriskt värde och ingår i ett riksintresse för naturvård. Under sommaren finns kafé, teater och musikevenemang, som drivs kommunalt. Verksamheten har varit förlustdrivande – oavsett om den drivits privat eller av kommunen. Trots detta råder politisk enighet att Vassholmen ska bevaras och likaså kafeet. Detta är ett av många exempel som politiker måste brottas med, där de kommunala kultursatsningarna antingen konkurrerar eller kompletterar utbudet och gör staden attraktiv. I slutändan kan dessa beslut antingen vara kommunens livrem eller spiken i kistan. 

I stora delar av Sverige minskar kultursatsningarna – men i Norrland går flera städer mot strömmen. Skellefteå, Luleå och Sundsvall satsar offensivt på kultur, med nya resurser till barn och unga, offentlig konst, kulturlokaler och samverkan med näringslivet. I Skellefteå satsas det på gräsrotskultur, en ny bokbuss och offentlig konst. Luleå inför kulturgaranti i skolan, anställer en konstsamordnare och skapar en kulturfond. Sundsvall stärker kultur- och idrottsfonden med 25 miljoner. I städer där medelåldern är hög och/eller inflyttningen låg kan kultursatsningar för en specifik målgrupp vara rättfärdigat. Exempelvis Luleås kulturgaranti i skolan eller kommuner som driver kulturskola, för att göra staden attraktiv och levande. Frågan är hur kommunerna skulle påverkas om pengarna gått till andra satsningar eller rentav möjliggjort en skattesänkning.

Gränsen mellan en kultursatsning som gynnar kommunen och en destruktiv satsning som förgiftar företagsklimatet är hårfin. Samtidigt är begreppet kultur mycket abstrakt.  En definition av begreppet lyder: “Kultur refererar till de gemensamma värderingar, traditioner, normer, konstformer, språk och sociala mönster som präglar en viss grupp eller samhälle.” Vilket ger lokalpolitiker stort spelrum att tolka begreppet – vad är en kultursatsning? 

Ett omskrivet exempel är badhuset i Kiruna som blivit ett miljardprojekt, notan är i skrivande stund ungefär 1,4 miljarder kronor. Där har kommunpolitiker gjort avvägningen att det är en satsning som gör staden mer åtråvärd och levande. Projektet har tampats med svårigheter som avtalskonflikter, stämningar och felkonstruktioner. Trots detta ser projektledningen framåt och förväntar sig att det kommer att bli ”Nordens finaste badhus”.

Region Stockholm lägger ribban högt, regionens utvecklingsplan har övergripande målet att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Däribland är kultursatsningar och evenemang en del av ekvationen – konsthallar, kulturfestivalen och en välutsmyckad tunnelbana etcetera. Enligt Swestat är samtliga topp 10 rikaste kommunerna i Sverige i Stockholmsregionen – Danderyd, Lidingö, Täby, Nacka och Solna toppar listan. Trots en utökad kulturbudget finns ett levande näringsliv. 

Kultursatsningar kan både vara en tillgång och en belastning. Varje investering kräver en noggrann avvägning – mellan vision och verklighet, mellan drömmar och budget. I slutändan handlar det inte bara om pengar, utan om vad som gör en plats levande och attraktiv för framtiden. På sikt är de satsningar som görs eller inte genomförs som antingen är kommunens livrem eller spiken i kistan.

Maja Nilsson
Skribent Liberal ungdom


Maja Nilsson
Skribent Liberal ungdom