
Året är 2015 och tre 18-åriga tjejer kliver upp på scen för att framträda låten “Hello Hi” i Melodifestivalen. Trots att de inte ens tar sig till andra chansen blir det nyskapade bandet Dolly Style en succé bland de yngre tittarna. Dolly Style är dock inte som vilket band som helst . Dolly Style är snarare en musikalisk variant på McDonalds, ett redan färdigt koncept som är utprövat efter en målgrupp, en jämförelse som grundaren Emma Fors själv har använt. Dolly Style startades inte av originalmedlemmarna utan av Emma Fors och Palle Hammarlund som ett koncept. Att ett band startas av ett skivbolag eller producenter är inte unikt, men det som särskiljer Dolly Style från många andra sådana band är inriktningen på barn som publik.
Barn är den perfekta målgruppen för den som vill tjäna pengar. När Dolly Style:s fans växer upp och börjar tycka att de är töntiga kommer en ny generation som uppskattar dem. Till skillnad från tonåringar har barn ungefär samma efterfrågan oavsett generation. Peruker, starka färger och gulliga kläder är ett koncept som barn inte tröttnar på. Dessutom gör skandaler mindre skada på varumärket då 6-åringar helt enkelt inte läser Expressen eller förstår skandalen på samma sätt som en 16-åring skulle göra. Små barn har inte upptäckt cancelkulturen än. Det är antagligen anledningen till att dokumentären “Dolly Style-fabriken” inte förstörde Dolly Styles karriär. I dokumentären kom det bland annat fram att medlemmarna hade behandlats illa av grundarna. Den första Molly, Carolina Magnell, berättar i dokumentären att grundarna försökte tvinga henne att ta ADHD-medicin som enligt henne inte fungerade. Om en liknande dokumentär skulle göras om Hov1 hade skadan blivit större.
Dolly Style visar även den fula sidan av kapitalismen. Bandet är skapat för att kunna byta ut medlemmarna när de blir för bråkiga. Molly, Holly och Polly ses inte som riktiga personer utan karaktärer. Förvisso är de flesta människor utbytbara i sina arbeten men det är ändå en skillnad i musikbranschen. Till skillnad från vanliga jobb bygger en stor del av musikbranschen på de individer som framför musiken. När artisterna istället förvandlas till utbytbara karaktärer uppstår en ny nivå av cynism. Bandmedlemmarna blir inte längre individer utan snarare seriefigurer.
Denna insikt fick den första Holly, Alexandra Salomonsson, att lämna bandet. Denna utbytbarhet visar på en skev människosyn av grundarna. Rent strategiskt är detta jättesmart men det går inte att komma ifrån att det är moraliskt tvivelaktigt. Det värsta med Dolly Style är dock de sexuella undertonerna i en del av deras låtar, låtar som är riktade till barn i 6-10 årsåldern. Detta fick den första Polly, Emma Pucek, att lämna gruppen. I deras andra singel Cherry Gum sjunger de “you can hear me when I come when I pop my cherry gum”. En del kritiker, inklusive Emma Pucek, menar att detta anspelar på uttrycket “popping a cherry” som betyder att tappa oskulden. Varför grundarna har valt att anspela på sex, när publiken i huvudsak är barn, kan vi bara spekulera om. Men de gamla medlemmarna har i dokumentären “Dolly Style-fabriken” anklagat grundarna för att försöka nå ut till äldre män med denna strategi.
Även fast Dolly Style skapades i ett vinstintresse gör det inte något för det skapar ändå lycka hos deras målgrupp. Idag när barn ser skadliga skönhetsideal på sociala medier är det positivt att Dolly Style finns och kan nå ut med bra budskap som att man ska vara sig själv. Även fast de gör det för att tjäna pengar så påverkar budskapen barnen som hör det, resultatet blir i slutändan positivt. Dolly Style säljer även merch som gör att man kan se ut som dem, till exempel perukerna som de själva använder. Detta gör att deras fans kan bli sin egen Dolly Style. Detta ger också en form av lycka hos deras fans, vilket barn vill inte se ut som sin idol? Merchen säljs i ett uppenbart vinstintresse men det uppskattas fortfarande, vilket är det som spelar roll. Bland det viktigaste i kulturen är att det uppskattas av folk.
Dolly Style har genomgått en del förändringar sedan Melodifestivalen 2015. Ingen av originalmedlemmarna är kvar i bandet, det finns nu en gulhårig karaktär vid namn Yolly och bandet ägs nu av de nuvarande medlemmarna istället för grundarna. Trots dessa ändringar består fortfarande konceptet, tjejer i peruk som har gulliga färgstarka kläder som sjunger låtar med svängiga melodier som barn uppskattar. De flesta barn bryr sig inte om att Dolly Style skapades för att tjäna pengar och det är inte heller fel att Dolly Style kapitaliserar på barns lycka.
Linn Danell
Skribenter Liberal ungdom