Kongressens svarta får – därför bör du bry dig

Adam Furustam, skribent
Hannes Eek, skribent

Dechargen, beredningsutskottet och ansvarsfriheten. Det kanske inte är det roligaste. Men formalia får inte underskattas. Den lägger grunden för förbundets överlevnad. 

En gång per år. När hösten knackar på dörren och solen sjunker allt hastigare samlas Liberala ungdomsförbundet i en kvalmig skola någonstans i vårt avlånga land. Där seminarier arrangeras och tredjeårselever traditionsenligt spenderar sina sista gymnasieminuter – låter vi argument flyga och åsikter slå som spön i backen. Men trots att tyckande är vårt fundament får vi aldrig glömma formalians förtrollande glans. Kanske är det beslut om ansvarsfrihet och dechargeutskottets utlåtande som är kongressens faktiska höjdpunkt?

Under torsdagskvällen tas kongressens första beslut. Förhandlingsordning antas, beredningsutskott utses, verksamhetsplanens uppfyllelse presenteras och dechargeutskottet kommer med sitt utlåtande. Dessutom behandlas frågan om ”ansvar” eller ”ansvarsfrihet”.

I detta inledande skede faller klubban ofta snabbt och utan större betänksamhet. Det är sällan någon begär ordet och ifrågasätter. Trots detta är besluten, som ofta krävt stort förarbete, av största vikt för kongressens framåtskridande och förbundets framtid. Medan beredningsutskottet finns till för att hantera extra kniviga frågor som uppkommer under kongressen, anger förhandlingsordningen villkor för bland annat talartid. Dechargeutskottet har granskat att förbundsstyrelsen under året följt stadgar och in i det sista kämpar styrelsen för att kunna bocka av ytterligare en punkt på den verksamhetsplan som antagits tillsammans med landets distriktsordföranden.

Att bry sig om dessa frågor är inte enbart en symbolhandling, utan ett sätt att säkerställa att ansvariga tvingas stå till svars och förbundet utvecklas i rätt riktning. Det är inte fråga om liv och död, men möjligen om en levande eller sakta utdöende organisation.

Ett exempel på när dessa ”tråkiga” beslut lett till verklig förändring kan vi läsa om i jubileumsboken Alla tiders Luf. I texten ”Nördarnas Förbund” skriver Thea Andersson, tidigare förbundssekreterare, om hur ett beslut på kongressen 2015 fick förbundet att ta en helt ny riktning. Förbundsstyrelsen hade fram till dess haft ensam makt över verksamhetsplanen – någonting som ledde till att mindre distrikts medlems– och värvningsproblem inte togs på allvar. År 2013 hade förbundet inget värvningsmål och förbundsstyrelsen talade om nya medlemmar som en kostnad. Detta kom att ändras efter en stadgeändring 2015 som innebar att distriktsrådet (organ för landets distriktsordföranden) fick stort inflytande över verksamhetsplanen.

Det går inte att förneka att förutsägbarhet är viktigt för att människor ska våga och vilja agera. På samma sätt som Trumps tullkrig skapar en osäkerhet hos investerare världen över – skapar en ovisshet om förbundsstyrelsens befogenheter en osäkerhet hos förbundets medlemmar. Det är därför av stor vikt att LUF:s medlemmar har koll på förbundets stadgar och tar vara på den möjlighet som ges att varje år granska förbundsstyrelsens tidigare ageranden och besluta om dess framtida.

Adam Furustam
Hannes Eek
Skribenter Liberal ungdom