Ungas inställning till EU

Jag sitter i klassrummet och skriver en uppgift till engelskan när jag hör några i min klass diskutera valet till Europaparlamentet (EP) som äger rum nästa år. Först blir jag glad att de diskuterar valet. Glädjen försvinner däremot snabbt när jag hör flera personer säga att de inte tänker rösta. “Jag har ju ändå inte koll på sånt” och “Det kommer ju ändå inte påverka mig?” hör jag flera personer säga. Varför vill unga inte rösta i EP-valet? Hur får man unga att vilja engagera sig i EU-frågor? Hur får egentligen unga personer information om EU?  

För att fler förstagångsväljare ska vilja rösta i EP-valet så måste man ta reda på vad unga är intresserade av när det kommer till EU. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) beräknas antalet röstberättigade i Sverige öka med 290 000 personer jämfört med EP-valet 2019. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) gjorde 2020 en rapport om kunskap och engagemang i EU, där 1076 unga svarade på en enkät om EU. I den rapporten framgick det att de frågor som unga framförallt är intresserade av är hur EU påverkar deras vardag och EU-medborgares möjligheter och rättigheter. Den frågan som väckte minst intresse var EUs historia. Så för att fler unga ska vilja rösta i EP-valet måste information om dessa frågor nå ut. Studien visar även att få unga har hört talas om det EU gör som direkt berör unga som Europeiska ungdomsdialogen och Erasmus+, som är EUs program för utbildning, ungdomar och idrott och som bland annat erbjuder möjlighet till utbyten inom högre utbildning.  

I rapporten som MUCF gjorde framkom det att unga framförallt får information om EU genom tv, tidningar, och sociala medier och att det är mer sällsynt att de får information från utbildningsväsendet och organisationer. I andra studier har det framkommit att det sällan är media rapporterar om det som berör unga, vilket kan bero på att det har mindre nyhetsvärde  då unga är en mindre grupp i samhället och dessa frågor därför får mindre uppmärksamhet. Det är också viktigt att komma ihåg att svenska medier i allmänhet är dåliga på att rapportera om EU. Enligt en undersökning Institutet för mediestudier gjorde så framkom det att svenska tidningar endast skrev om en fjärdedel av de EU-förslag som regeringen informerade riksdagen om.

För att nå ut med frågor kring EU som ungdomar är intresserade av behövs mer och bättre information från fler håll.  Skolan bör bli bättre på att informera om vilka frågor som diskuteras i Europaparlamentet, exempelvis miljöfrågor, energifrågor och migrationsfrågor, så att unga förstår hur besluten som fattas i Europaparlamentet påverkar dem. Ungdomsförbund och politiska partier har också ett ansvar att nå ut till unga om vi vill att de ska rösta i EP-valet. Det kan vi göra genom att diskutera frågor som unga personer är intresserade av på ett enkelt och tillgängligt sätt. 

Linn Danell,
Skribent Liberal ungdom